Vinets vokabulär
Som med alla tekniker och vetenskaper har vinet sin egen terminologi. Att kunna vinets vokabulär kan vara både roligt och intressant, även om du inte hade tänkt bli oenolog. Och om du undrar vad det betyder så är det en bra start!
Varför vin heter vin
Ordet vin har sitt ursprung i gammalgrekiskan och det har rest och förändrats genom andra språk och tidsepoker. De gamla grekerna kallade vinet för oinos, vilket romarna adopterade och ändrade till vino. Ändelsen -log betyder att en person är lärd i ett ämne, en expert, varav en oenolog är en vinexpert, precis som en psykolog är expert på psyket. Om du skulle vilja studera oenologi finns det kurser på Göteborgs universitet där du bland annat får lära dig om hur vinodling går till och kemin bakom framställningen av vin.
Olika sorters vin
Det finns en myriad viner men generellt sett brukar det talas om fem huvudkategorier. Varje kategori har många varianter som bland annat beror på vilka druvor som använts, hur deras aromer varierar och hur de har tillverkats. Ett och samma vin kan dessutom ha olika kvalitet beroende på sin årgång. Grundkategorierna är:
- Rött vin
- Vitt vin
- Rosévin
- Mousserande vin
- Dessertvin
Hur vin beskrivs
När du smakar på ett vin kan det ha ett flertal aromer, smaker och syrlighet. Genom att läsa om viner kan du få en bra idé om hur viner kan beskrivas när du smakar dem. Det första du kommer känna är druvan och den brukar kallas för primärsmaken, till exempel att den är söt eller fruktig. Efter det kommer sekundärsmaken, som ofta har med lagringen att göra. Vinet har tagit smak av fatet det legat i och det kan vara allt från ek och lakrits till rök eller vanilj. Sist kommer eftersmaken och den kan ta en liten stund att förnimma, till exempel en viss beskhet eller fräschör.