Fakta om vin
Prova och paraProva och para
Vin och kulturVin och kultur
Vinets tidigaste historia
Det är omöjligt att säga exakt var och när det första vinet uppfanns men de tidigaste arkeologiska fynden tyder på att det kom österifrån. På 6000-talet f.Kr. började en avancerad kultur växa fram vid Svarta Havet, i området som idag kallas Georgien, och de första experimenten med vindruvor påbörjades.
Bruket spred sig till grannländerna och sakta men säkert började olika kulturer framställa alkoholhaltiga drycker från druvorna. Antika folkslag som perser, egyptier, greker och romare kom alla att bli mycket förtjusta i vin och de använde drycken till vardags, fest och religiösa syften. En hel vinkultur utvecklades med både övernaturliga element och yrkestitlar som hade med framställningen att göra, och vinet fick en alldeles egen status.
Handel och ekonomi
Allteftersom bruket att dricka vin blev populärare uppstod det en mycket stor kommers runt drycken. Genom att tappa upp vinet i stora amforor kunde köpmän transportera det till när och fjärran och vinet blev en viktig inkomstkälla. Varje vinproducent såg till att tillverka egna amforor och genom en finurlig konstruktion, där toppen och botten endast passade in i varandra om de var av samma producent, kunde de dels staplas praktiskt, dels enbart fraktas tillsammans. På så sätt försäkrade sig vinproducenten om att inga konkurrenters viner kom med i hans sortiment, och amforans form och färg fungerade även som ett slags varumärke.
Sättet vinet dracks på under antiken hade olika traditioner och en hel del marknadsföring. I antikens Grekland var det till exempel populärt att anordna privata fester, så kallade symposium, där vänner och bekanta umgicks och olika ämnen diskuterades. Standard drycken var alltid vin som var utspätt med vatten så att deltagarna inte skulle bli för berusade. En populär sällskapslek kallades kottabos där ett mål, oftast en vas, ställdes upp i mitten av rummet och deltagarna försökte träffa det genom att spotta vin på det eller att slänga bottensatsen från kärlen. Det var också vanligt att måla bilder i vinkärlens bott och de kunde föreställa allt från vinproducentens logo till porträtt på populära skådespelare.
Vinet som biologiskt vapen
En mindre känd aspekt av vinets historia är att romarna använde det i sin krigföring. Den romerske generalen Julius Caesar insåg att det var fördelaktigt att förse sina fiender med romerskt vin då de snabbt fastnade för drycken och med det blev mindre krigsdugliga. Inför sin stora erövringskampanj mot gallerna såg han därför till att vinet flödade, vilket kan ha bidragit till hans militära framgångar i väst. De germanska stammarna insåg dock vad Caesar höll på med och höll sig till sina egna drycker. Enligt många historiker är det ett av skälen till att länder som Spanien och Frankrike framförallt haft en vinkultur, medan nordligare breddgrader som Storbritannien, Tyskland och Sverige fortfarande har öl-traditioner.
Framställning och kvalitet
Det finns ett större utbud på viner än någonsin. För konsumenten är valmöjligheterna mycket varierade vad gäller årgångar, priser, ursprungsländer och druvor och det finns olika viner för varje tillfälle. Vilket vin du föredrar beror naturligtvis på din personliga smak men det finns även en hel del avgörande faktorer som påverkar vinets kvalitet och anseende.
Enligt webbtidningen BKWineMagazine är världens vinproduktion på topp och intresset för vin är starkare än någonsin. För dig som gillar vin men inte har någon större koll på hur det tillverkas och hur kvaliteten avgörs kommer här en liten presentation.
Olika framställningsmetoder
Sedan den tidigaste vinproduktionen startades har grundprincipen för framställningen alltid varit mer eller mindre den samma. Druvorna skördas när de uppnått den perfekta mogenheten, krossas till en massa, fermenteras, silas och tappas upp i kärl. Det är också viktigt att vinet får mogna efter tappningen och beroende på sort kan det ta allt från några månader till flera år innan det är redo att drickas. Det är något av en myt att viner ska ligga i källaren i flera årtionden men det finns specifika sorter som är lämpade för det.
Med teknologins utveckling har framställningsmetoderna förfinats och blivit allt mer effektiva. Där folk en gång i tiden stod och trampade druvor i stora kar och tunnor sker det idag med automatik i fabriker och avancerad mätningsutrustning låter den moderna vinproducenten ta reda på temperatur, sockerhalt och surhet med större exakthet. För att ett vin ska hamna i den högsta kvalitetskategorin krävs att flera kriterier uppfylls och medan vissa, som skötseln av druvorna och framställningens effektivitet, är upp till producenten, så påverkas vinkvaliteten även av väderleken. Om en sommar varit mycket torr och varm mognar druvorna snabbare och sockerhalten blir högre, vilket ger en annan smak och kvalitet än om vädret varit blött och kyligt.
Beroende på vilket slags vin som ska framställas tillämpas även specifika framställningsmetoder för att påverka saker som färgen, alkoholstyrkan och aromen. Till skillnad från vad många tror kan till exempel vita viner göras från både gröna och blåa druvor, men för att ett vin ska bli vitt tas skalmassan bort efter att druvorna krossas. Ska vinet bli mousserande krävs en andra fermentering, vilken sker efter att det tappats upp på flaska.
Vinets vokabulär
Som med alla tekniker och vetenskaper har vinet sin egen terminologi. Att kunna vinets vokabulär kan vara både roligt och intressant, även om du inte hade tänkt bli oenolog. Och om du undrar vad det betyder så är det en bra start!
Varför vin heter vin
Ordet vin har sitt ursprung i gammalgrekiskan och det har rest och förändrats genom andra språk och tidsepoker. De gamla grekerna kallade vinet för oinos, vilket romarna adopterade och ändrade till vino. Ändelsen -log betyder att en person är lärd i ett ämne, en expert, varav en oenolog är en vinexpert, precis som en psykolog är expert på psyket. Om du skulle vilja studera oenologi finns det kurser på Göteborgs universitet där du bland annat får lära dig om hur vinodling går till och kemin bakom framställningen av vin.
Olika sorters vin
Det finns en myriad viner men generellt sett brukar det talas om fem huvudkategorier. Varje kategori har många varianter som bland annat beror på vilka druvor som använts, hur deras aromer varierar och hur de har tillverkats. Ett och samma vin kan dessutom ha olika kvalitet beroende på sin årgång. Grundkategorierna är:
- Rött vin
- Vitt vin
- Rosévin
- Mousserande vin
- Dessertvin
Hur vin beskrivs
När du smakar på ett vin kan det ha ett flertal aromer, smaker och syrlighet. Genom att läsa om viner kan du få en bra idé om hur viner kan beskrivas när du smakar dem. Det första du kommer känna är druvan och den brukar kallas för primärsmaken, till exempel att den är söt eller fruktig. Efter det kommer sekundärsmaken, som ofta har med lagringen att göra. Vinet har tagit smak av fatet det legat i och det kan vara allt från ek och lakrits till rök eller vanilj. Sist kommer eftersmaken och den kan ta en liten stund att förnimma, till exempel en viss beskhet eller fräschör.
Lär dig prova viner
Du har säkert sett det: glas som snurras runt, sörplande, himlandes med ögon, grimaser och det obligatoriska spottandet. Vinprovningar kan knappas beskrivas som attraktiva, men roliga, det är de.
Om du inte har försökt dig på att prova vin förr kan det vara en god idé att börja med en hemmaprovning, antingen på egen hand eller i sällskap med några vänner.
Välj viner
För att en vinprovning ska vara så effektiv som möjligt är det bra att välja viner som har någonting gemensamt med varandra. Det är inte så givande att jämföra en champagne med ett rött vin, utan försök i stället att plocka ut några viner av samma sort fast kanske i olika priskategorier eller från olika länder.
Smaka av rätt
När du ska prova ett vin bör du både lukta och smaka på det. Är det lätt eller tungt, sött eller kryddigt, lent eller strävt? Ta en mindre mängd i munnen och försök dra in lite luft och låt vinet vila på tungan. Anteckna några olika betyg så att du kan jämföra efteråt.
Innan du provar nästa vin är det viktigt att du rensar munnen från den tidigare smaken. Skölj med lite vatten eller ät ett neutralt kex för att smaklökarna ska vara redo för nästa upplevelse.
Kombinera vin och mat
Vin och mat har alltid hört ihop och det finns en hel del oskrivna regler om hur de ska paras med varandra. Förr sades det alltid att rött går med kött och vitt med fisk, men det är inte alls lika strikt nuförtiden. Däremot finns det vissa saker att ta i beaktning om du vill lyckas med matchningen.
Det vanligaste är att börja med det som ska ätas. Knepet är alltid att hitta en bra balans, där vinet förhöjer matsensationen och maten vinsmaken. Om du hade tänkt servera något kraftigt, till exempel en köttbit eller en tung pastarätt behöver du ett vin som inte förvinner bakom smakerna. Av just den anledningen brukar det vara bättre med ett rödvin som har lite kraft och styrka att balansera upp matens smak med. Skulle du däremot äta en lätt sallad skulle samma vin fullkomligen dränka och dominera grönsakernas smak, varav det är bättre att kombinera salladen med ett friskt, vitt vin. Om du däremot är sugen på vitt vin till din kötträtt går det också bra, men då gäller det att hitta en variant som är fyllig och med en starkare smak.
Myter och berättelser
Grekerna hade en speciell vingud, Dionysos/Bacchus, som fick en egen kult där berusning var en del av de heliga ritualerna. Kulten runt den jovialiske men också oförutsägbara guden blev särskilt populär bland kvinnor som sades bli alldeles vilda när de drack och gav sig på män som de slet i stycken. Det gjorde att Dionysoskulten så småningom blev förbjuden även om guden fortfarande dyrkades.
Hur vinet upptäcktes
Enligt en gammal myt upptäckte Dionysos vinet under en resa i öst. Han blev så förtjust i drycken att han bestämde att skicka druvor till grekerna och bad en fågel att flyga till Grekland med en druvklase. På vägen dit blev dock klasen för tung och fågeln tappade druvorna i havet. Dionysos bad ett lejon att göra jobbet istället. Lejonet började springa med druvklasarna i munnen men på vägen råkade han på en lejoninna, blev kär och stack iväg med henne istället. Till sist bad guden en liten åsna att ta en last druvor på ryggen. Efter flera månader kom åsnan fram och grekerna fick smaka vin för första gången. Sensmoralen från den här berättelsen var enligt de gamla grekerna att människan efter ett glas vin lätt blir som en fågel, efter två modig som ett lejon men efter tre dum som en åsna.
Uttryck och ordstäv
Det var dock inte bara grekerna som hade en stark kulturell relation till vinet. Romarna myntade till exempel många ordspråk till drycken. Det kanske kändaste är In vino veritas som fritt översatt betyder ”i vinet sanningen” och som hänsyftade till hur sanningen kommer fram när en person fått i sig lite för mycket vin.
Champagne – gudarnas dryck
Om det är ett vin som höjs till skyarna mer än något annat är det champagnen. Prosecco och mousserande i all ära men det är något alldeles speciellt med champagne. Eller är det?
Det finns framförallt två skillnader mellan champagne och alla andra mousserande viner. Den första är framställningsmetoden som ironiskt nog uppfanns av britterna, även om de flesta fransmän bestämt hävdar att det var en fransk munk vid namn Dom Perignon som gjorde det. Medan alla bubbelviner kräver en andra jäsning sker den hos champagnen i flaskan i minst 15 månder medan andra brukar låta sekundärjäsningen ske i stora tankar under en kortare tid.
Den andra skillnaden är i namnet. Det finns nämligen andra viner som framställs med exakt samma metoder som champagnen, exempelvis den Italienska Franciacortan som på menyer ofta kallas ”Metodo Classico” av den anledningen. Även om kvaliteten är minst lika bra, enligt vissa till och med bättre , framställs Franciacorta viner inte i distriktet Champagne i Frankrike. Det är förbjudet att kalla viner som inte kommer från Champagne vid det namnet och vinexperter blir ofta upprörda eller svimfärdiga om annat bubbel kallas för det.
Hör gärna av dig till oss genom att fylla i det här kontaktformuläret.
